Sustainable design

University Degree Creative Arts and Design

HÅLLBAR DESIGN

Det går att vara snygg och ha kul medan man räddar världen!

Emelie Runnquist

Uppsatskurs Konstfack 2010

Introduktion

Behovet av hållbar design ökar samtidigt som trycket för utveckling blir allt större och de ekologiska problemen blir allt mer uppenbara. Klimatförändringarna har bidragit till att allt fler människor vill ha en förändring. Andra starka drivkrafter är hälsa, viljan att leva i harmoni med andra kulturer och sökandet efter en djupare lycka än vad enbart ökad konsumtion kan ge. Idag befinner sig vår konsumtion av produkter på en förhållandevis primitiv nivå. Vårt industriella samhälle är bara drygt hundra år gammalt och har därför inte haft mycket tid på sig att utvecklas om man jämför med andra processer i vår kultur. Men vi ser en positiv utveckling, de flesta är idag överens om att ett hållbart samhälle behöver ett nytt tänk. Bland konsumenterna växer sakta efterfrågan, det är inte längre varken präktigt eller töntigt, utan snarare trendigt att handla ekologiskt.

På många sätt är miljökrisen en designkris. Den är en konsekvens av hur saker är tillverkade, konstruerade och använda. Vilket betyder att designern har en stor betydelse i förändringsprocessen mot ett hållbart samhälle. Förr fokuserade man på utsläpp, förpackningar och sopsortering men nu står det klart att miljötänkandet börjar på ritbordet. Därför måste designern ifrågasätta sin roll som ”langare” av produkter. Lyckligtvis finns det hundratals nya intressanta produktplaster gjorda av majsstärkelse, totalt toxinfria klädseltyger, belysning med ultralåg energiförbrukning, återvunna datorer, solceller etc. och desto mer information om miljövänlig design, verktyg för ekologisk produktion och design med mera med mera. Problemet ligger i att allt är relativt. Ändrar man ett material kan det betyda att ett annat steg i ledet blir mindre miljövänligt. Dessutom har vi som designer idag mycket lite kontroll över stora delar av produktens liv. Jag skriver denna uppsats med intentionen att skapa mig ett grepp om de tankar och metoder som är tillgängliga i branschen. Att förenkla och sammanfatta den relativitet som ständigt dyker upp för att kunna identifiera de bästa metoderna för varje enskilt projekt jag kommer att påbörja i min karriär.

Frågeställningar

”Hållbar design”, vad är det egentligen?

Vilka grundproblem har uppstått i vårt ohållbara samhälle?

Vilka metoder finns det för att tillämpa hållbar design?

Hur tänker jag om hållbarhet och min roll som designer?

För att svara på dessa frågor har jag gjort en övergripande undersökning kring de stora källor och tankar jag har hittat om hållbar design, genom böcker, organisationer, webbsidor och artiklar. Detta är sedan sammanfattat under fyra huvudrubriker; definition, problem, metoder och slutsatser.

Definition – vad är hållbar design?

Hållbar utveckling är en process som handlar om att nå mänskligt välbefinnande med en fungerande ekonomisk utveckling och samtidigt se till att de ekologiska systemen är i balans. Designers har stora möjligheter att påverka men det underlättar om deras arbete sker i samspel med myndigheter, företag och konsumenter. När olika kunskapsområden blir transparanta och kommunicerar med varandra kan den individuella kunskapen leda till en förståelse av större helheter.

Designfasen är det första steget in en produkts livscykel och här finns en enorm potential till förändring. Upp till 80 % av produktens miljöprofil kan avgöras i den initiala fasen. Här introduceras olika perspektiv som ingår inom den ekologiska, ekonomiska och sociala/kulturella utmaningen som står inför. Hållbar utveckling vilar i en balans mellan dessa tre områden.

Problem

Det är viktigt att minnas att hållbarhet inte bara handlar om minskad resursförbrukning. Här kommer en snabb sammanfattning om de faktorer som måste ingå i en produkts hållbara utveckling;

- Energiförbrukning

- Materialets vikt

- Materialval

- Färre material för att underlätta återvinning (vid nedbrytbarhet behövs ej detta)

- Transporter

- Förpackning

- Service och underhåll

- Reduktion av gifter och tungmetaller

- Utbytbara delar/moduler

- Återvunnen råvara

- Ökad livslängd (anpassad livslängd)

- Om möjligt 100 % återvinning av materialet

Vi måste även se till att göra allt detta utan att sänka livskvaliteten, för vi vet att den positiva korrelationen mellan tillväxt och välbefinnande sedan länge upphört i väst.

Det är en komplex fråga med många aktörer för och emot. Den största aktören emot förändringar är trycket på den ekonomiska tillväxten. Vi förlitar oss på penningtillväxt för att indikera välstånd och i den processen av fokus på materialism har vi förlorat värden som inte går att prissätta, t.ex. luft som går att andas. Idag är det marknaden, med tre aktörer; privat-, offentlig- och icke-vinststyrd sektor, som bestämmer. Marknaden bygger på att framtida generationer kommer att ha mer pengar än vi har idag. Men vi kan inte utgå från att de kommer att ha fler urskogar, därför kan det vara fel att bygga dagens designlösningar på att naturliga eller sociala resurser kommer att ha mindre värde i framtiden. Ett stort problem är att vi inte har valt detta system utan det har utvecklats med tiden.

Under vårt sekel har man i stor skala övergått från inre metoder för att möte mänskliga behov till yttre metoder. När dessa universella mänskliga behov är tillfredsställda uppstår verkligt mänskligt välbefinnande. Detta har lett till att vi definierar oss utifrån våra materiella ägodelar och fysiska utseende. Samtidigt invaderas vi snabbt av visuella ”verkligheter” via media och design. Kulturen håller på att gå mot ensamt ägande av saker snarare än en gemensam samhörighet med andra människor och natur. Nya teorier visar på att vi har en betydelsefull ekologisk dimension i den mänskliga personligheten.

Vårt största problem är att ...