Alltså, det är egentligen omöjligt att peka på någon enskild händelse, vare sig det gäller teknisk utveckling eller sociala strukturförändringar som orsak till att vi gick mot en industriell revolution. Det är en kombination, en symbios mellan alla olika utvecklingsled som fört oss vidare i tiden och utvecklingsmässigt.
Industrialiseringen var en lång process, snarare än något som skedde över en natt. Först långsamt och trevande, sedan i allt snabbare takt. Man brukar väldigt förenklat säga att jordbrukets mekaniseringen (Schön 2000 s 61, 63) var en förutsättning för industrialiseringen. Människor flyttar nu in till städerna, samhället urbaniseras. Det förindustriella ståndsamhället förfaller och ersätts istället av ett klassamhälle. Genom den agrara revolutionen (Utterström 1957) kom även människornas tidsperspektiv att ändras. De tidigare fluktuationerna i skördeutfall och dödlighet kunde direkt kopplas samman. Men i och med den agrara revolutionen kom fluktuationer i både skördeutfall och dödlighet att minska. Människor börjar nu leva längre – arbetskraften ökar, avkastningen på jordbruket skjuter i höjden och man kan investera överskottet i den växande industrin. En överföring av arbetskraft och arbete från hushållen till marknaden sker.
Företaget blev med industrialiseringen en väldigt central, fundamental institution. Nya former för äganderätt utvecklas, företaget lyckas också kombinera långsiktiga planer inom organisationen med aktiviteter på marknaden. Företaget och dess innebörd kom att bli en grundpelare inom den industriella kapitalismen (Schön 2000 s 17) . Detta var också en lång process. Det tog väldigt lång tid innan någon form av stabilitet och kontinuitet skapades. I industrialismens vagga när människan för första gången ersattes av maskinen, företaget som organisationsform var något nytt och obeprövat, då präglades allt av stor osäkerhet, både för arbetare och företag (Sennet 2007 s 22). Man visste helt enkelt inte hur man skulle gå till väga för att skapa stabilitet. Men det är något man lär sig och på sikt utvecklas byråkratin (Sennet 2007 s 19-63) och stabiliteten kommer tillbaka (Sennet 2007 s 22).
Henri Fayol, Max Weber och Frederick Tylor var tre framstående teoretiker som hade olika teorier (Miller 2009 s 16-34) om hur en organisation ska skötas. Deras teorier är inte helt verklighetsförankrade, utan snarare en beskrivning av hur de tycker att en organisation borde skötas för att fungera optimalt. De här teorierna är, även fast de kanske känns en aning förlegade, en grund för både hur det såg ut under industrialismen men också hur det till mångt och mycket kan se ut idag.
Efter industrialismens topp i mitten på 1900-talet fallerar maskin-metaforen (Miller 2009 s 17) en aning, den som varit så central för organisationer under industrialiseringen. I alla fall i det avseende att man nu inte längre kan förutse framtiden på samma sätt som tidigare, eftersom att organisationerna har blivit så pass komplexa och integreras med varandra (Miller 2009) (Sennet 2007 s 40-44). Ett mer humanitärt sätt att sköta en organisation tillämpas (Miller 2009 s 35-56) . Man inser att man bör se till arbetarnas behov för att skapa en bättre arbetsmiljö vilket också leder till ökade prestationer och ett framgångsrikt företag. I och med den industriella revolutionen där maskinen ersätter människan ökar också konkurrensen människor emellan. Vilket på sikt leder till kunskap och kravet på kunskap ökar. Stora strukturella förändringar sker. Vi rör oss nu mot ett mer utpräglat tjänstesamhälle och vidare in i dagens kunskaps- och informationssamhälle. En ny syn på arbete och kunskap uppkommer (Lindberg, Rundkvist 1999 s 15) . Värderingar förskjuts och gamla begrepp får ny innebörd. Arbete har länge kopplats direkt samman med fysiskt kroppsarbete, så är inte längre fallet. Nu kan arbete vara att tänka. Att utbilda sig och skaffa en formell examen garanterar inte längre jobb. Eftersom det är så många som utbildar sig – större konkurrens. I och med internet har världen förändrats och blivit än mer global. Man kan nu, via till exempel E-post, kommunicera ut ett budskap direkt och entydigt (Sennet 2007 s 36-37) utan risk för att det ska misstolkas. Att kommunikationen nu kan ske direkt – utan fördröjning innebär att företag kan ta viktiga beslut snabbare. Vilket i sin tur ger ökad effektivitet – större vinst.
Jag skulle vilja påstå att man ur ett organisatoriskt perspektiv kan se på bondesamhället lite på samma sätt som vi idag ser på industrialismen. Det var väldigt hierarkiskt, en person bestämde över en annan större grupp. Samhällsförhållandena var stabila. När Sverige var ett utpräglad jordbrukssamhälle kunde man fortfarande ärva makt – meritokrati (Sennet 2007 s ) . Däri kan man finna en skillnad som är bestående och som har fått allt större betydelse med tiden – kravet på kunskap och kompetens går före blodsband. När sedan industrialiseringen tar fart börjar samhällsförhållandena präglas av osäkerhet. Det tar relativt lång tid men tillslut får byråkratin ett starkt fotfäste och stabilitet börjar råda. I dagens kunskap och informationssamhälle är våra samhällsförhållanden återigen präglade av osäkerhet och instabilitet.
Världen vi lever i har genomgått otroligt stora förändringar ur ett förhållandevis kort tidsperspektiv. Allt präglas av förändring. Det som är absolut viktigast är förmågan att anpassa sig till denna förändring.
En tanke som slår mig; Gräset är alltid grönare på andra sidan, ett väldigt klichéartat uttryck men som det samtidigt ligger väldigt mycket i. Jag tror det handlar om att människan, i sin natur alltid har en strävan efter någonting som är nytt, bättre, något som den inte har. Det är inte heller att sticka ut hakan att påstå att vi aldrig kommer att leva i en fullkomligt fulländan optimal värld. Med det som faktum är det oundvikligt att förändringar kommer ske. Det finns naturligtvis både positiva och negativa sidor av det. Positivt är att när dåliga förhållanden råder sker allt som oftast en förändring, ibland tar den lång tid, ibland inte. Svårigheten som jag ser det är förmågan att anpassa sig till den förändring som sker. Vi kan ta industrialiseringen som ett exempel. Lite förenklat så ersätts nu människan av maskiner, en otrolig omställning för människan. Något måste göras, man börjar nu i större utsträckning konkurrera med varandra. Vilket på sikt leder till att människorna blir mer kompetenta – kunskapsnivån ökar och människan blir återigen överlägsen maskinen på många sätt. Det är verkligen häpnadsväckande vilken förmåga människan har att förändra, utveckla och anpassa sig till nya omständigheter och rådande samhällsförhållanden.
Det kanske känns aningen simpelt att förklara hela samhällsförändringen och utvecklingen med att det ligger i människans natur att utvecklas. Jag skulle vilja påstå att det är lite likt teknologisk determinism (Gripsrud 2002 s 330-331) . I alla fall i det avseendet att vi, den stora massan egentligen inte kan påverka utvecklingen så mycket. Det som precis sagts och hur pass föränderlig människan egentligen är, är verkligen något som är tänkvärt och som jag finner intressant. Men för att inte verka alltför flummig och utsvävad vill jag också konkretisera samhällsutvecklingen. Den största orsaken till, tillväxt och utveckling beror på att det mänskliga arbetet har blivit avsevärt mer produktivt. Och som orsak till denna produktivitetsökning kan man peka på tre faktorer, investeringar – växandet av produktiva resurser. Innovationer/uppfinningar – ett bättre utnyttjande av resurser. Sist kommer institutioner som ligger till grund för att investeringar och innovationer ska gynnas. Under det förindustriella samhället avsågs odlingsbar jord och redskap som investeringar som skulle stå för kapitalackumulationen. I takt med tiden har de tidigare, materiella investeringarna utvecklats och nu förskjutits till immateriella investeringar – kompetensutveckling och utbildning av en växande befolkning. Investeringarna har alltså förskjutits från jordbruk – maskiner – och nu till kunskap. Nya innovationer har utan tvekan haft en stor inverkan på den industriella utvecklingen och tillväxten. I dagens moderna samhälle är det också vanligt att man gör investeringar i kunskap, vilket går också hand i hand med uppkomsten av innovationer. Man satsar kapital i innovativ verksamhet så som forskning och utvecklingen av företag. Med institutioner syftar man på de regler och sedvänjor som styr människors handlande och tänkande i ett samhälle – tydliga regelverk för vad man får göra och inte. Dessa tre faktorer kan man peka på som förutsättningar för tillväxt och utveckling och som är centrala för industrialismen men också genomgående för hela den tidsperiod av utveckling som jag avhandlar i detta arbete.
All information som ligger till grund för det här arbetet har jag uteslutande tillägnat mig från nedanstående böcker samt föreläsningsanteckningar,
Litteraturlista:
Hellspong, Mats & Beckeman, Kay (red.), Svenska folkets vardagsliv : liv och arbete från 1700-talet till det tidiga 1900-talet : 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm, 1997
Schön, Lennart, En modern svensk ekonomisk historia: tillväxt och omvandling under två sekel, 1. uppl., SNS förl., Stockholm, 2000
Miller, Katherine, Organizational communication: approaches and processes, 5. ed, Thomson/Wadsworth, Belmont, CA, 2009
Sennett, Richard, Den nya kapitalismens kultur, Atlas, Stockholm, 2007
Lindberg, Carina & Rundkvist, Peter, Projektverkare: att leva och arbeta med förändring, Korpen, Göteborg, 1999
Gripsrud, Jostein, Mediekultur, mediesamhälle, Daidalos, Göteborg, 2000
.
