Den gamle och havet
Den gamle fiskaren Santiago har inte haft någon tur med sitt fiske och har inte fångat någon fisk på flera månader. Han är emellertid övertygad om att otur är på väg att ta slut och ger sig ensam ute med sin lilla båt på havet utanför Kubas kust. Redan första dagen får han en enorm svärdfisk på kroken. Boken handlar om de dygn då fiskaren kämpar mot fisken. Ju längre kampen pågår desto mer ökar fiskarens beundran för och medkänsla med sin motståndare. Tills slut lyckas den gamle uppbåda sina sista krafter och dödar fisken. På väg hem igen äts emellertid svärdfisken upp av hajar, och det enda som återstår till slut är skelettet.
Jag tror budskapet med denna bok är följande;
Santiago har en idé, idén i detta fall är att fånga den största fisken han kan hitta, längre ut på havs. Man skulle kunna se det som vilken idé som helst, men som boken berättar är pojken, som symboliserar de som hjälper och stöttar när man har en idé, inte med honom på denna båttur och kamp mot den stora fisken. Santiago fortsätter ändå sin kamp, med fisken och alla de andra faror ute till havs, han fångar även idén, men på vägen hem finns hajarna och svärdfisken, de symboliserar de som inte tror på hans idé och förstör den. Detta är en kamp mot samhället, att visa att man vill något. Precis som många andra har visat sina idéer, men ingen står bakom dem, men tillslut inser folk att det i själva verket var en ganska bra idé. Jag själv tror att detta är ett sätt för Hemingway, som tros ha varit homosexuell, att beskriva sin kamp för homosexuellas kamp i samhället.
Hemingway skrev denna bok med något som kallas isbergstekniken eller teorin om utelämnandet, såhär beskrev han sitt sätt att skriva;
- Om en författare känner till tillräckligt om det han skriver, då kan han utelämna delar av detta och då vet han att läsaren, om författaren är ärlig och sann i sin historia, kommer att känna och uppleva det utelämnade som om författaren ändå hade skrivit om det. För trögheten av ett isbergs rörelse består endast till en åttondel av det som är synligt. Men om författaren inte känner till tillräckligt om det han skriver och utelämnar delar av detta då gör han bara tomma hål i sin berättelse.
Det är mycket i denna bok som står mellan raderna, eftersom boken i sig inte säger särskilt mycket till läsaren.
Slutsatsen med detta är då i mina ögon;
Man kan inte genomföra stora idéer om man inte har någon bakom sig och har personer som jobbar emot sig. Santiago genomförde sin idé, som krossades. Då såg de andra att det var möjligt. Genom sitt misslyckande banade han vägen för andras lycka.
Av: Felicia Fogelholm, Pasteur
