Under vårt sekel har man i stor skala övergått från inre metoder för att möte mänskliga behov till yttre metoder. När dessa universella mänskliga behov är tillfredsställda uppstår verkligt mänskligt välbefinnande. Detta har lett till att vi definierar oss utifrån våra materiella ägodelar och fysiska utseende. Samtidigt invaderas vi snabbt av visuella ”verkligheter” via media och design. Kulturen håller på att gå mot ensamt ägande av saker snarare än en gemensam samhörighet med andra människor och natur. Nya teorier visar på att vi har en betydelsefull ekologisk dimension i den mänskliga personligheten.
Vårt största problem är att vi ökar den totala materialanvändningen. Detta leder till både ekologiska förluster och uttömning av resurser. Den övervägande delen av materialen kommer från icke förnybara råvaror inom litosfären, med följden att de släpps ut i de andra sfärerna och därmed skapar stora miljöproblem. En följd av detta är att naturens egna system rubbas och förstörs, vilka konsekvenser detta skapar har vi inte ens börjat förstå.
Metoder
Vi måste börja med de mest kritiska flöden som existerar idag för att förändra en framtida värld. Steget mot en miljövänlig framtid måste bli igenkännbart för gemene man i varje kultur. Det finns de som anser att vi idag redan har den teknik som behövs, vi har en snabb teknisk utveckling. Att vi redan med dagens teknik skulle kunna leva hållbart om vi bara ändrade vårt sätt att använda tekniken. Solinstrålningen till jorden är till exempel mer än 10 000 gånger större än vårt samlade energibehov. Det gäller alltså bara att fånga, lagra och sprida energin på rätt sätt. Det finns väldigt många rön och fakta om hur steget mot en hållbar framtid ska gå till, jag har fokuserat på utformningen av design och i detta stycke försökt sammanfatta de metoder jag hittat.
LCA – Livscykel analys
Detta är en metod för att ta fram information så att man kan mäta en produkts totala miljöpåverkan under dess livscykel. Problemet är att det nästan aldrig går att få exakta data och är krävande. Därför måste man anta mycket och inom design används LCA oftast i förenklad form för att identifiera de största miljöbovarna.
Livscykel analysen görs i två steg;
1. Att kartlägga och beskriva utsläpp, utvinning av råmaterial, produktion etc.
2. Utvärdera hur dessa påverkar miljön och identifiera var det går att ändra.
Utifrån livscykel analysen bör man minska miljöpåverkan enligt dessa punkter;
- Optimera funktionen
- Minska miljöpåverkan under användning
- Minska mängden material
- Välj rätt material
- Optimera livslängden
- Optimera produktionen
- Optimera resthanteringen
- Optimera distributionen
Cradle to Cradle (Vagga till Vagga)
Denna metod handlar om att se skräp som en evig resurs och tänka rätt ifrån början. Fokus ligger på att få vår samhälls- och produktutveckling att likna ekologiska system där alla resurser brukas och förbrukas effektivt och cykliskt. Vårt nuvarande linjära system kallas Cradle to Grave. Grundtanken kräver att materialen i produkter hålls rena och inte blandas upp, alternativt separeras i efterhand. Man talar om att "Waste = Food", dvs. det som blir över blir mat i en ny produktcykel. För att uppnå detta vill man dela in material i två övergripande cykliska system: Biologisk cykel; hit hör material som naturligt kan brytas ned och återföras direkt till det ekologiska systemet, ex. naturliga fibrer och bioplast. Och teknologisk cykel; hit hör metaller och oljebaserade plaster men även kemikalier är exempel på värdefulla material som kan återvinnas eller återanvändas till samma eller bättre kvalitet i slutna system om de inte blandas. Metodiken utvecklades av arkitekten Michael Braungart och kemiprofessorn William Mc Donough år 2001.
Bild på biologisk och teknisk metabolism, www.vaggatillvagga.se
Biomimicry
Denna metod använder naturens 3.8 miljarder år av evolution och ekologisk standard som modell för att skapa hållbara innovationer. Man försöker ta tillvara på de lösningar som naturen funnit på problem som till exempel isolering, konstruktion och effektivitet. Genom att snegla på naturens ekosystem kan vi förstå hur vi lyckas med att gå från ett linjärt genomflödsystem till ett system med kretslopp, förnyelsebar energi och mångfald. Enligt Janine Benyus finns det nio grundprinciper inom biomimicry;
- naturen drivs av solenergi
- naturen använder bara den energi den behöver
- naturen anpassar formen efter funktionen
- naturen återanvänder allt
- naturen belönar samarbete
- naturen drar nytta av mångfald
- naturen kräver lokal expertis
- naturen motverkar överdriften inifrån
- naturen drar nytta av kraften i begränsningar.
För att skapa design enligt biomimicry genomförs fem steg; Först identifieras funktionen, exempelvis vad och varför gör vi detta? Nästa steg är att biologisera denna funktion, dvs. man frågar sig hur naturen har löst samma problem. Sedan forskar man kring naturens modell. Efter det försöker man efterlikna naturens geniala lösning. Till sist utvärderar man sin design, kan den optimeras eller utvecklas för att anpassas till sin omgivning?
Bild från hållbarhetsguiden, www.hallbarhetsguiden.se
Design for Environment (DfE)
Är en sammanfattande benämning av metoder som på olika sätt stödjer arbetet med att minska miljöpåverkan av produkter tidigt i produktutvecklingsprocessen.
- Design for Durability (DfD):
hur man kan tänka för att öka livslängden av en produkt.
- Design for Assembly (DfA):
används för att tänka igenom och anpassa montering och konstruktion av en
produkt. En viktig är att få ner antalet komponenter.
- Design for Servicability (DfS):
det ska vara lätt att uppgradera och laga produkten.
- Design for Disassembly (DfD):
handlar om att göra det så enkelt som möjligt att separera material och
komponenter för återanvändning och återvinning efter användning.
- Design for Recycling (DfR):
innebär att i största möjliga mån använda "rena" eller separerbara material.
Det Naturliga Steget
Denna metod handlar om att hitta vägar för att tillfredställa människans grundläggande behov; uppehälle, skydd, delaktighet, sysslolöshet, kärlek, förståelse, kreativitet, identitet och frihet, på ett sätt som skapar balans i sociala och ekologiska system. Den utgår från Brundtlandskommisionen, som beskriver en hållbar utveckling där vi tillgodoser mänskliga behov idag på ett sätt som inte hindrar kommande generationer från att tillgodose sina behov. Det Naturliga Steget i samarbete med forskare har tagit fram fyra principer för hållbarhet som kan vägleda konkreta åtgärder.
Enligt det naturliga steget utsätts inte naturen i det hållbara samhället för systematisk…
- … koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller).
- … koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m).
- … undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m.)
Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt…
- … från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).
Faktor 10
Metoden bygger på att världen måste minska nuvarande resursuttag med 9/10 för att nå balans och hållbar utveckling. Nyckelordet för att nå målsättningen är att använda mindre material och andra resurser och därmed drastiskt minska införande av naturresurser i produktionen. För att mäta utvecklingen används verktyget MIPS, materialinförsel per nytta eller tjänst, för att beskriva de resurser som krävs för att producera och bruka en vara eller tjänst.
Livs och beteendemönster
Denna metod utgår från att vi troligen inte kommer att ändra våra vanor mot ett mer miljöanpassat beteende utan att ändra våra attityder och värderingar. Den kanske viktigaste aspekten för hållbar utveckling är minskad och förändrad konsumtion. Vi omgärdas av föremål som blivit självklara delar av våra liv och tillgängligheten driver oss att skaffa ännu fler prylar. Men vi vet inte längre hur man gör prylarna, vad de innehåller eller varför de ser ut som de gör. Vi behöver få ett mer personligt förhållande till produkterna. Genom att omge produkten med berättelser om dess ursprung, dess värld eller dess kulturella och ekologiska påverkan kan man få konsumenterna mer engagerade. Får konsumenten en känslomässig koppling är de villiga att betala mer för den och behåller den längre. Men man måste då tänka på att göra produkten möjlig att reparera och att uppgradera.
Produkter till tjänster
Metoden handlar om att minska produktion och konsumtion genom att frångå ägande av materiella ting och istället dela eller hyra produkter eller tjänster. Genom tjänstedesign kan vi effektivisera användandet och möta behov med färre resurser. Metoden vill att producenter i större utsträckning ansvarar för produktens hela livscykel och omhändertagande. Det innebär en utveckling som förhoppningsvis medför en tillverkning av produkter som är lätta att reparera och återvinna.
Öppen design
Denna metod kan ta sig flera uttryck men huvudprincipen är att en kollaborativ miljö ersätter en tävlande atomsfär. Man vill att konsumenten ska bidra med önskemål och kunskaper till bättre lösningar. Öppen design kan handla om transparens kring produktens historia, men också vilka sociala omständigheter som omger produkten.
Det kan liknas vid en muntlig tradition där varje berättare tillför något nytt, för att skapa ett bättre uttryck för mening och bidra till att ersätta något av den kommersiella ”mening” som är tillsalu.
Akademiskt utbyte
Denna metod innebär att skapa sommarbete mellan discipliner för att skapa ett hållbart samhälle. Genom att främja tvärvetenskaplighet kan man få designers, miljöexperter, ingenjörer, engagerade företag att föra samman sina kunskaper och skapa innovativa nya lösningar.
Marknadsföring
Hållbar design är inte ett nytt märke utan en beskrivning av en process, vilket gör det svårare att kommunicera till marknaden. Det är viktigt att minas att det inte är hållbarheten som ska sälja produkten, utan dess funktion och design. Det hållbara perspektivet bör vara etablerad i varje skapandeprocess för en ny produkt. Men det är viktigt att kommunicera och sälja dessa förbättrade produkter till marknaden på ett korrekt sätt. Vi letar alla efter ärlighet i en värld av skitsnack!
Slutsatser
”Vi kan inte sluta göra saker, då skulle vi alla bli arbetslösa. Istället måste vi se på hur vi gör saker”. Dagens samhälle är en konsumentbaserad kultur med en strävan efter nästa bästa sak. Denna strävan kommer inte att förändras i första taget. Första steget mot ett hållbart samhälle ligger därför i att tillfredställa vårt nuvarande samhälles livsstil på ett mer konstruktivt sätt.
Sammanfattningsvis kan man säga att vi måste sluta tänka på design av produkter och istället design av livscykler. Det måste ske en transparens för att identifiera ”osynliga processer” och kommunicera. Vi måste ifrågasätta om lösningen på ett problem nödvändigtvis är en produkt, och inte en tjänst eller ett delat ägande. Blir det ändå en produkt är medvetenhet om materialval och essentiellt, men vi måste även vara medvetna om problem genom hela livscykeln; som vikt, effektivitet, energikonsumtion, transport och återvinning. Det som släpps ut måste vara rent nog att återgå till naturens kretslopp. Vi bör även anpassa längden på produktens liv efter behov, en engångsprodukt bör kunna brytas ned eller återvinnas snabbt. Vid ett längre produktliv bör vi istället sträva efter att knyta känslomässiga band mellan konsumenten och produkten. Här är det även viktigt att modulsystem med möjligheter till uppdatering inflikas. Vi måste ifrågasätta gamla rutiner. Alla måste börja ta sitt sociala ansvar för kommande generationer och kulturer, både kortsiktigt och långsiktigt. Designers behöver inte bli experter inom ekologi och samhällsfrågor men en grundläggande medvetenhet och ökad förståelse för dessa områden ökar möjligheterna att handla rätt ifrån början.
Det grundläggande konceptet för hållbar design är definierat som att möta behoven av idag utan att kompromissa behoven för framtida generationer. Jag vill inte sända ut fler krisrapporter utan stimulera och inspirera människor till förändring. Hållbarhet är för mig ett obligatoriskt inslag i varje framtida designundersökning. Om designen ska vara med och forma vår framtid gäller det att tänka bortom objektet och inte enbart se hållbar design i ljuset av återvinning eller ”Green washing”. Det som måste till är ändrade beteenden, strategier och attityder. Helt enkelt ett nytt sätt att tänka. Jag fastande för begreppet ”Rekoism”; att ta ansvar för miljön och andra människor, utan att för den skull offra sig och få ett tråkigare liv!
Referenser
Böcker
Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling Ekologi-ekonomi-kultur, Stockholm Raster förlag 2008
Brower/Mallory/Ohlman, Experimental ECO- Design Architecture / fashion / product,
Published and distributed by Rotovision SA, 2005
Naturskyddsföreningen temabok, Grön Design, årgång 99, 2008
Stiftelsen svensk Industridesign, Ekodesign ett steg mot en hållbar framtid rapport från ekodesign-projektet 1998-2000, Blueair/ CoffeQueen/ Fagerhult/ Gunnebo/ ISKU/ KonfTel/ Kron/ Mora/ Nola/ Norsjö/ Primus/ Ragnsells/ Swepack, Producerad av Ekomedia Affärspress AB, oktober 2000
Internetkällor
IDEO, , 2010.02.04
svensk Form, , 2010.02.03
Hållbarhetsguiden, , 2010.02.04
Trehugger blogg, , 2010.02.03
Next Nature blogg, , 2010.02.03
Det Naturliga Steget, , 2010.02.05
Ekocentrum kunskapsforum, , 2010.02.04
Energimyndigheten, , 2010.02.04
Dagens miljö tidning, , 2010.02.04
Naturskyddsföreningen, , 2010.02.04
Cradel to Cradel, , 2010.02.03
Interactive institute, , 2010.02.03
Det Naturliga Steget, , 2010.02.05
Van Der Ryn and Cowan, översättning Mathilda Tham 1996, Grön design, Naturskyddsföreningen temabok 2008
Stiftelsen svensk industridesign, Ekodesign ett steg mot en hållbar framtid, rapport ekodesignprojektet 1998-2000
Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling, Stockholm Raster förlag 2008
Hållbarhetsguiden, vad är hållbar utveckling, , 2010.02.04
Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling, Stockholm Raster förlag 2008
Stiftelsen svensk industridesign, Ekodesign ett steg mot en hållbar framtid, rapport ekodesignprojektet 1998-2000
Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling, Stockholm Raster förlag 2008
Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling, Stockholm Raster förlag 2008
Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling, Stockholm Raster förlag 2008
Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling, Stockholm Raster förlag 2008
Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling, Stockholm Raster förlag 2008
Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling, Stockholm Raster förlag 2008
Det Naturliga Steget, , 2010.02.05
Hållbarhetsguiden, vad är hållbar utveckling, , 2010.02.04
Hållbarhetsguiden, verktyg att analysera risker, , 2010.02.04
Hållbarhetsguiden, principer för hållbar design, , 2010.02.04
Cradle to Cradle, den nya industriella revolutionen, , 2010.02.03
Hållbarhetsguiden, principer för hållbar design, , 2010.02.04
Janine Benyus är förgrundsgestalten innom biomimicry, Grön design, Naturskyddsföreningen temabok 2008
Hållbarhetsguiden, principer för hållbar design, , 2010.02.04
Hållbarhetsguiden, principer för hållbar design, , 2010.02.04
Hållbarhetsguiden, principer för hållbar design, , 2010.02.04
Det naturliga steget, Hållbarhetsprinciperna, , 2010.02.05
Hållbarhetsguiden, principer för hållbar design, , 2010.02.04
Stiftelsen svensk industridesign, Ekodesign ett steg mot en hållbar framtid, rapport ekodesignprojektet 1998-2000
Hållbarhetsguiden, principer för hållbar design, , 2010.02.04
Hållbarhetsguiden, principer för hållbar design, , 2010.02.04
Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling, Stockholm Raster förlag 2008
Stiftelsen svensk industridesign, Ekodesign ett steg mot en hållbar framtid, rapport ekodesignprojektet 1998-2000
Martin Willers, hållbarhetsexpert SVID, The Material Gap, Sockholm, Berns 19.30 2010.02.10
Anna-Maria Orro, Biomimicry expert, The Material Gap, Sockholm, Berns 19.30 2010.02.10
Pré, Product Ecology Consultants, , 2010.02.04
Hållbarhetsguiden, vad är hållbar utveckling, , 2010.02.04
Stiftelsen svensk industridesign, Ekodesign ett steg mot en hållbar framtid, rapport ekodesignprojektet 1998-2000
Van Der Ryn and Cowan, 1996, översättning Mathilda Tham, Grön Design, Naturskyddsföreningen temabok 2008