Extracts from this document...

Introduction

Arbetslivets historia Min utg�ngspunkt har varit att redog�ra f�r arbetslivets historia i en kronologisk, tidsenlig ordning. F�rst lite kortfattat om det f�rindustriella samh�llet sedan om industrirevolutionen samt det industriella samh�llet. D�refter f�ljer en beskrivning av det postindustriell samh�llet - tj�nstesamh�llets genombrottsperiod och sedan hur utvecklingen har sett ut fram till dagens moderna informationssamh�lle. Jag har lagt mitt fokus p� att f�rs�ka f�rklara hur utvecklingen har sett ut och vad som ligger till grund f�r den. Hur s�g det ut d�? Hur ser det ut nu? Vad �r det som har drivit utvecklingen fram�t? Det �r fr�gor som jag hoppas besvara i min text. Sverige var �nda fram till 1800-talets mitt ett utpr�glat landsbygdssamh�lle. St�rsta delen av befolkningen bodde i byar och levde till stor del eller helt och h�llet p� jordbruk, boskapssk�tsel och jakt. I det f�rindustriella samh�llet hade de olika befolkningsgrupperna olika skyldigheter och r�ttigheter - ett st�ndsamh�lle. �nda fr�n medeltiden skilde man mellan adel, pr�ster, borgare och b�nder. B�nder med sitt tj�nstefolk utgjorde en klar majoritet av befolkningen och h�r var hush�llet den viktigaste arbetsenheten. Annat arbete f�rekom givetvis ocks�, men f�ruts�ttningarna och utf�randet s�g annorlunda ut j�mf�rt med idag. Under den h�r tidsperioden skulle en skomakare tillverka en sko helt och h�llet fr�n b�rjan till s**t, p� det viset ser det inte ut i dagens moderna skofabriker. ...read more.

Middle

I alla fall i det avseende att man nu inte l�ngre kan f�rutse framtiden p� samma s�tt som tidigare, eftersom att organisationerna har blivit s� pass komplexa och integreras med varandra (Miller 2009) (Sennet 2007 s 40-44). Ett mer humanit�rt s�tt att sk�ta en organisation till�mpas (Miller 2009 s 35-56) . Man inser att man b�r se till arbetarnas behov f�r att skapa en b�ttre arbetsmilj� vilket ocks� leder till �kade prestationer och ett framg�ngsrikt f�retag. I och med den industriella revolutionen d�r maskinen ers�tter m�nniskan �kar ocks� konkurrensen m�nniskor emellan. Vilket p� sikt leder till kunskap och kravet p� kunskap �kar. Stora strukturella f�r�ndringar sker. Vi r�r oss nu mot ett mer utpr�glat tj�nstesamh�lle och vidare in i dagens kunskaps- och informationssamh�lle. En ny syn p� arbete och kunskap uppkommer (Lindberg, Rundkvist 1999 s 15) . V�rderingar f�rskjuts och gamla begrepp f�r ny inneb�rd. Arbete har l�nge kopplats direkt samman med fysiskt kroppsarbete, s� �r inte l�ngre fallet. Nu kan arbete vara att t�nka. Att utbilda sig och skaffa en formell examen garanterar inte l�ngre jobb. Eftersom det �r s� m�nga som utbildar sig - st�rre konkurrens. I och med internet har v�rlden f�r�ndrats och blivit �n mer global. Man kan nu, via till exempel E-post, kommunicera ut ett budskap direkt och entydigt (Sennet 2007 s 36-37) utan risk f�r att det ska misstolkas. ...read more.

Conclusion

Investeringarna har allts� f�rskjutits fr�n jordbruk - maskiner - och nu till kunskap. Nya innovationer har utan tvekan haft en stor inverkan p� den industriella utvecklingen och tillv�xten. I dagens moderna samh�lle �r det ocks� vanligt att man g�r investeringar i kunskap, vilket g�r ocks� hand i hand med uppkomsten av innovationer. Man satsar kapital i innovativ verksamhet s� som forskning och utvecklingen av f�retag. Med institutioner syftar man p� de regler och sedv�njor som styr m�nniskors handlande och t�nkande i ett samh�lle - tydliga regelverk f�r vad man f�r g�ra och inte. Dessa tre faktorer kan man peka p� som f�ruts�ttningar f�r tillv�xt och utveckling och som �r centrala f�r industrialismen men ocks� genomg�ende f�r hela den tidsperiod av utveckling som jag avhandlar i detta arbete. All information som ligger till grund f�r det h�r arbetet har jag uteslutande till�gnat mig fr�n nedanst�ende b�cker samt f�rel�sningsanteckningar, Litteraturlista: Hellspong, Mats & Beckeman, Kay (red.), Svenska folkets vardagsliv : liv och arbete fr�n 1700-talet till det tidiga 1900-talet : 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm, 1997 Sch�n, Lennart, En modern svensk ekonomisk historia: tillv�xt och omvandling under tv� sekel, 1. uppl., SNS f�rl., Stockholm, 2000 Miller, Katherine, Organizational communication: approaches and processes, 5. ed, Thomson/Wadsworth, Belmont, CA, 2009 Sennett, Richard, Den nya kapitalismens kultur, Atlas, Stockholm, 2007 Lindberg, Carina & Rundkvist, Peter, Projektverkare: att leva och arbeta med f�r�ndring, Korpen, G�teborg, 1999 Gripsrud, Jostein, Mediekultur, mediesamh�lle, Daidalos, G�teborg, 2000 . Organisationskommunikation A;Olov Nordin ...read more.

This student written piece of work is one of many that can be found in our University Degree Other Languages section.