• Join over 1.2 million students every month
  • Accelerate your learning by 29%
  • Unlimited access from just £6.99 per month

arbetslivets historia

Extracts from this document...

Introduction

Arbetslivets historia Min utg�ngspunkt har varit att redog�ra f�r arbetslivets historia i en kronologisk, tidsenlig ordning. F�rst lite kortfattat om det f�rindustriella samh�llet sedan om industrirevolutionen samt det industriella samh�llet. D�refter f�ljer en beskrivning av det postindustriell samh�llet - tj�nstesamh�llets genombrottsperiod och sedan hur utvecklingen har sett ut fram till dagens moderna informationssamh�lle. Jag har lagt mitt fokus p� att f�rs�ka f�rklara hur utvecklingen har sett ut och vad som ligger till grund f�r den. Hur s�g det ut d�? Hur ser det ut nu? Vad �r det som har drivit utvecklingen fram�t? Det �r fr�gor som jag hoppas besvara i min text. Sverige var �nda fram till 1800-talets mitt ett utpr�glat landsbygdssamh�lle. St�rsta delen av befolkningen bodde i byar och levde till stor del eller helt och h�llet p� jordbruk, boskapssk�tsel och jakt. I det f�rindustriella samh�llet hade de olika befolkningsgrupperna olika skyldigheter och r�ttigheter - ett st�ndsamh�lle. �nda fr�n medeltiden skilde man mellan adel, pr�ster, borgare och b�nder. B�nder med sitt tj�nstefolk utgjorde en klar majoritet av befolkningen och h�r var hush�llet den viktigaste arbetsenheten. Annat arbete f�rekom givetvis ocks�, men f�ruts�ttningarna och utf�randet s�g annorlunda ut j�mf�rt med idag. Under den h�r tidsperioden skulle en skomakare tillverka en sko helt och h�llet fr�n b�rjan till s**t, p� det viset ser det inte ut i dagens moderna skofabriker. ...read more.

Middle

I alla fall i det avseende att man nu inte l�ngre kan f�rutse framtiden p� samma s�tt som tidigare, eftersom att organisationerna har blivit s� pass komplexa och integreras med varandra (Miller 2009) (Sennet 2007 s 40-44). Ett mer humanit�rt s�tt att sk�ta en organisation till�mpas (Miller 2009 s 35-56) . Man inser att man b�r se till arbetarnas behov f�r att skapa en b�ttre arbetsmilj� vilket ocks� leder till �kade prestationer och ett framg�ngsrikt f�retag. I och med den industriella revolutionen d�r maskinen ers�tter m�nniskan �kar ocks� konkurrensen m�nniskor emellan. Vilket p� sikt leder till kunskap och kravet p� kunskap �kar. Stora strukturella f�r�ndringar sker. Vi r�r oss nu mot ett mer utpr�glat tj�nstesamh�lle och vidare in i dagens kunskaps- och informationssamh�lle. En ny syn p� arbete och kunskap uppkommer (Lindberg, Rundkvist 1999 s 15) . V�rderingar f�rskjuts och gamla begrepp f�r ny inneb�rd. Arbete har l�nge kopplats direkt samman med fysiskt kroppsarbete, s� �r inte l�ngre fallet. Nu kan arbete vara att t�nka. Att utbilda sig och skaffa en formell examen garanterar inte l�ngre jobb. Eftersom det �r s� m�nga som utbildar sig - st�rre konkurrens. I och med internet har v�rlden f�r�ndrats och blivit �n mer global. Man kan nu, via till exempel E-post, kommunicera ut ett budskap direkt och entydigt (Sennet 2007 s 36-37) utan risk f�r att det ska misstolkas. ...read more.

Conclusion

Investeringarna har allts� f�rskjutits fr�n jordbruk - maskiner - och nu till kunskap. Nya innovationer har utan tvekan haft en stor inverkan p� den industriella utvecklingen och tillv�xten. I dagens moderna samh�lle �r det ocks� vanligt att man g�r investeringar i kunskap, vilket g�r ocks� hand i hand med uppkomsten av innovationer. Man satsar kapital i innovativ verksamhet s� som forskning och utvecklingen av f�retag. Med institutioner syftar man p� de regler och sedv�njor som styr m�nniskors handlande och t�nkande i ett samh�lle - tydliga regelverk f�r vad man f�r g�ra och inte. Dessa tre faktorer kan man peka p� som f�ruts�ttningar f�r tillv�xt och utveckling och som �r centrala f�r industrialismen men ocks� genomg�ende f�r hela den tidsperiod av utveckling som jag avhandlar i detta arbete. All information som ligger till grund f�r det h�r arbetet har jag uteslutande till�gnat mig fr�n nedanst�ende b�cker samt f�rel�sningsanteckningar, Litteraturlista: Hellspong, Mats & Beckeman, Kay (red.), Svenska folkets vardagsliv : liv och arbete fr�n 1700-talet till det tidiga 1900-talet : 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm, 1997 Sch�n, Lennart, En modern svensk ekonomisk historia: tillv�xt och omvandling under tv� sekel, 1. uppl., SNS f�rl., Stockholm, 2000 Miller, Katherine, Organizational communication: approaches and processes, 5. ed, Thomson/Wadsworth, Belmont, CA, 2009 Sennett, Richard, Den nya kapitalismens kultur, Atlas, Stockholm, 2007 Lindberg, Carina & Rundkvist, Peter, Projektverkare: att leva och arbeta med f�r�ndring, Korpen, G�teborg, 1999 Gripsrud, Jostein, Mediekultur, mediesamh�lle, Daidalos, G�teborg, 2000 . Organisationskommunikation A;Olov Nordin ...read more.

The above preview is unformatted text

This student written piece of work is one of many that can be found in our University Degree Other Languages section.

Found what you're looking for?

  • Start learning 29% faster today
  • 150,000+ documents available
  • Just £6.99 a month

Not the one? Search for your essay title...
  • Join over 1.2 million students every month
  • Accelerate your learning by 29%
  • Unlimited access from just £6.99 per month

See related essaysSee related essays

Related University Degree Other Languages essays

  1. Free essay

    Urbana at Feliza: Review. Urbanisasyon ang panawagan sa panahong pinalalago ang kalakalan ...

    (Le Roy,l969,23-24). Ang palisiya sa bajo dela campana ay hindi lamang pagpapatupad ng palisiyang relihiyoso. Ang pagpapalapit ng mga taumbayan sa simbahan ay paraan na rin upang makontrol ang kabuhayan ng mga mamamayan. Nagpatupad sila ng mga paniniwalang ang malayo sa kampana ay malayo sa kabihasnan ng tao.

  2. Begreppet kommunikation utifrn partspositioner Att inte kommunicera (Granr 1994 s ...

    Men det finns givetvis ocks� en rad andra anledningar till varf�r konflikter dyker upp (Gran�r 1994 s 147-150). Alla har olika erfarenheter, behov, �sikter, attityder, m�l och v�rderingar - m�nskliga komponenter som inte s�llan kolliderar med varandra. Men vad g�r man d� n�r en konflikt inom en organisation blossar upp?

  1. Hoe zorgen economies of scope in de productieafdeling van Coca-Cola voor een zo succesvol ...

    Met deze gegevens kan de gemiddelde prijs berekend worden over de producten van Coca-Cola in 2009 en 2010. Zo komen we ten slotte op de procentuele verandering in de prijs. De prijselasticiteit wordt als volgt berekend (Borger, 2004): Aangezien Coca-Cola te veel bottelaars in zijn bezit of als partner heeft,

  2. SIST EN ISO 14001. Skupina standardov ISO 14000 je rezultat veletnega dela v ...

    V nadaljevanju so se Älani projektnih skupin seznanili z zakoni o varovanju okolja, ki veljajo v njihovi državi. Na tej osnovi so zaposlenim, ki pri svojem delu uporabljajo razliÄne materiale, kot so olja, maziva, gume in drugo, predstavili niz varovalnih ukrepov in pravil, ki jih morajo upoštevati pri ravnanju z odpadnim materialom.

  1. Categorii de audit i audit statutar. Angajamentul de audit

    Auditul extern Auditul extern este realizat de un profesionist independent Åi rÄspunde nevoilor tertilor Åi entitÄtii auditate în ceea ce priveÅte gradul de încredere care poate fi acordat situatiilor financiare (auditul de atestare financiarÄ), respecterea reglementÄrilor legale, statutare, regulamentelor Åi deciziilor manageriale (auditul de conformitate), precum Åi respectarea principiilor economicitÄtii, eficientei Åi eficacitÄtii în activitatea desfÄÅuratÄ(audit operational).

  2. Amerikaanse Midden Oosten Beleid: De Relatie tussen de VS en Israel Van Truman tot ...

    Tot slot wordt in dit stuk het effect van de politieke transformatie naar een Israel-first policy onderzocht. Heeft de focus op Israël uiteindelijk kunnen zorgen voor stabiliteit in het Midden Oosten, hoe veranderde de machtsbalans tussen Oost en West en wat is het effect geweest voor de Verenigde Staten en Israël zelf?

  1. Mecanisme fiscal-bugetare de stimulare a exporturilor

    – utilizate în producÅ£ia pentru export. 2.1. FacilitÄÅ£i privind impozitele directe Åi indirecte, acordate cu ocazia exportului Taxele asupra valorii adÄugate, taxele asupra vânzÄrilor Åi impozitele pe cifra de afaceri reprezintÄ instrumente ale politicii fiscale des utilizate în numeroase Å£Äri capitaliste dezvoltate.

  2. Asigurarea creditelor de export

    Creditul – furnizor este un tip de credit comercial pe care furnizorul îl acordÄ cumpÄrÄtorului extern, acceptând sÄ încaseze banii care i se cuvin de la acesta, dupÄ o anumitÄ peroiadÄ de timp. ConsimÅ£ând la o anumitÄ modalitate de platÄ furnizorul preia, pe de o parte, riscurile exportului de credit,

  • Over 160,000 pieces
    of student written work
  • Annotated by
    experienced teachers
  • Ideas and feedback to
    improve your own work